Tulpankraschen (Skolarbete)

Mitt arbete om tulpankraschen. Hoppas det är informativt, återkommer med betyg. Notera att en del för er mindre viktiga saker har tagits bort


”We like to speculate on things that are new and different. It’s in our genes”
- Roger McNamee

Tulpanen kommer ursprungligen från Asien och redan 2000 år innan Kristi födelse uppskattades lökväxter. Det arrangerades ”lökfester” för att fira att våren hade anlänt. Tulpanens historia är ganska diffus fram till den osmanska delen av dess historia. Tulpanen betraktades som en religiös symbol. Anledningen till att det inte finns så mycket bilder på tulpaner från denna tid var att det var förbjudet att avbilda guds verk.

Tulpanbubblan ägde rum främst i Nederländerna. De finns olika uppfattningar på vilka som var de första lökarna i Europa. Ett förslag är att tulpanlökar kom med en tyglas som en gåva till en köpman från en annan. Köpmannen visste dock inte vad man använde lökarna till och testade att ugnsbaka dem och åt till middag. De lökar han inte tillagade planterade han i köksrabatten. Dessa växte sedan upp som fina tulpaner. Köpmannen skänkte sedan lökarna till en kunnig botanist som planterade om dem och kontaktade sina botaniska forskarvänner. Bland annat med Carolus Clusius, som i framtiden kom att bli en av de mest framträdande tulpanexperter. Carolus största roll var att han skickade lökar till kunniga runt om i Europa så att den spreds.

En annan idé är att en österrikisk ambassadör i Konstantinopel skickade ett antal lökar till sina vänner. En av dessa planerade lökarna och fick se en vacker blomma växa upp. För att tjäna lite extra pengar försökte han sälja till ganska högt pris. En tjuv stal då lökarna och sålde dem på marknaden till ett lägre pris. Lökarna spreds nu på svarta marknaden.

Tulpaner blev ett mode och de manipulerades med blommorna för att få fram magnifika färgkombinationer. I efterhand har forskare fått fram att det var ett speciellt virus som bara angrep tulpaner som skapade dessa beundransvärda färgskiftningar.

Priserna steg och handelsmän började köpa upp lager tulpanlökar för att kunna sälja dyrare nästa säsong. Efter ett tag började också människor från de lägre stånden spekulera i lökar. Ofta hade de hört historier om köpmän som blivit rika, och lockades nu själva av tanken att tjäna snabba pengar. Priserna fortsatte stiga så fler och fler hade bekanta som tjänat pengar på tulpanhandel.

Florister var beteckningen på dem som handlade i tulpaner endast för att tjäna pengar. Floristerna hade ofta inte så mycket kunskap om själva blomman och odlade den inte. Arbetarklassen hade ofta verktyg som var ganska värdefulla och kunde pantsättas för att få fram kapital till lökhandel.

Ju fler som drogs in i lökhysterin, ju mer steg priserna. En acceleration drog iväg under år 1635 och under vintern 1635 kunde enskilda lökar stiga över 100%. Folk investerade så mycket som möjligt. Den i särklass mest eftertraktade tulpanen var Semper Augustus som var lika dyr som en bättre bostad med stor trädgård i Amsterdams finare delar.

Två faktorer som spädde på hysterin var att Tulpanerna kunde få sidolökar, dessa var ofta av mycket varierande kvalité. När en konnässör ville köpa sidolökar av en linnehandlare frågade linnehandlaren om konnässören verkligen ville köpa grisen i säcken? Men tidigare hade bara lökar kunnat handlas under sommartid då lökarna inte var under mark. Men eftersom det tog så lång tid för sidolökarna att mogna lockades många till att sälja lökarna i förtid. Nu kunde lökar säljas året runt.

Terminshandel började också tillämpas med skuldförbindelser. Ett papper där de stod detaljer om blomman och när löken skulle tas upp. Fördelen med terminshandeln var att man kunde köpa/sälja lökar året runt. Det negativa var att man nu handlade med papper och inte lökar, så säkerheten minskade och risken för bedrägeri ökade. Terminshandel går i kort ut på att man spekulerar om varans framtida värde. Man bestämmer ett pris och datum. Överstiger värdet priset vid datumet har man vunnit, är lökarnas värde mindre än priset har man förlorat.

Tulpanodlaren Wouter Winkel hade avlidit och hela hans tulpanlöksamling skulle nu aktionernas ut. Det gjordes mycket reklam för aktionen som skulle vara 5 februari, 1637. Under denna aktion slog de flesta priser rekord då de ryktades att Winkels lökar var av extra bra kvalité. Totalt gav försäljningen av alla lökar en inkomst på 90 000 gulden. En årslön för en snickare låg på den tiden på 250 gulden.

Kraschen kom bara några dagar senare, den första tisdagen i februari. På en floristklubb skulle aktionen inleddas och en lök som i normala fall haft många ivriga intressenter tvingades sänka startbudet flera gånger om. Chocken spred sig, för del flesta hade betalt liknande pris på de lökar de köpt och såg nu sina vinster förvandlas till förluster. Ryktet spred snabbt och kraschen var ett faktum, marknaden för tulpanlökar var helt borta. Många hade förlorat allt de ägde, och lite till. Priserna hade stigit så mycket att den andel människor som hade kapacitet att spekulera i lökar minskade drastisk, och priserna följde då med nedåt. Efterfrågan minskade helt enkelt. Efter kraschen var handeln som bortblåst. Endast sanna tulpanentusiaster handlade med tulpaner och då inte för att tjäna pengar.

Fyra dagar efter kraschen beslutade plantskoleägarna i Nederländerna att ha ett stormöte för att besluta hur man skulle gå tillväga för att minska skadorna efter prisfallet. Fyra dagar var riktigt snabbt agerat för den tidens infrastruktur.

Under december 1635 och januari 1636 bytte tulpanskuldförbindelserna ägare många gånger om. Så när bubblan kulminerade var ett komplicerat system uppbyggt. Det var omöjligt att få ut alla pengar som bytena skulle ha genererat. Om en länk i systemet inte kunde betala förstördes hela kedjan. Rättsväsendet hade svårt att styra upp det hela och ingen ville besluta vad som skulle göras. Beslutet var att man skulle gå från slutet av kedjan och tillbaka enda till den som planterade löken. Kunde man inte betala till den man köpt fick man betala en straffavgift. Sedan fortsatte de ner i länken tills någon kunde betala eller eventuellt hela vägen till odlaren. Detta gjorde att de som slutat med sitt arbete inte förlorade mer än de satsat. Dock var de ofta allt de ägde.

Andra krascher i historien

Kipper- och wippertiden
Var denna typ av finansiell krasch den första? Frågan är lätt att svara på eftersom bara några decennier tidigare ägde en krasch rum i Tyskland. Adeln och prästerna hade nämligen börjat byta ut ädelmetallerna i mynten så att mynten bara hade ett nominellt värde. Man började också tillverka mer mynt och till slut var mynten helt värdelösa och fick återkallas. Krisen spred sig sedan till stora delar av Europa och en del av Asien.

The South Sea Bubble
I England hade det varit en längre tid av högkonjunktur men investeringsmöjligheterna var små. Det ansågs vara en förmån att få äga aktier och bara aristokratin gjorde det. 1711 bildades företaget The South Sea Company som tog över en del av Englands statsskuld för att få monopol på söderhavshandeln. Företaget tillfredställde allmänhetens investeringsbehov. TSSC erbjöd sig sedan att ta över hela skulden, vilket gjorde att aktien steg från 130 till 300 dollar. Företaget sålde då ut ännu mer aktier som bland annat kungen investerade i. Eftersom intresset var så stort sålde man ut ytterligare aktier för 400 dollar. Kursen fortsatte stiga upp till 550 dollar och då sålde man ut ytterligare aktier för 800 dollar. Tillslut steg kursen mot 1000 och då insåg företagsledarna hur övervärderat företaget var och sålde av alla sina aktier – kraschen var ett faktum.

Under denna period startade många företag. Bland annat företaget med namnet ”A company for carrying on an undertaking of great advantage, but nobody to know what it is”. Företagets grundare lyckades med emissionen (utsäljning av aktier för att få kapital) och flydde därefter landet med alla pengar.



IT-kraschen

”The frenetic buying of Internet stocks is going to make the tulip buyers of the seventeenth century look like value players” – Rich Berry, amerikansk analytiker.

Att Johannes Bertorp sålde sitt nystartade enmansföretag, WinEasy, för 100 miljoner kroner visar hur övervärderade IT-bolagen var. Unga entreprenörer startade IT-företag i sitt garage och visade banbrytande idéer för en häpen allmänhet. De fick extremt mycket i aktiekapital och tyngdes av extrema förluster. TV4 sände aktieprogram och skvallertidningarna hade aktie tips på löpsedlarna. De som drev upp värderingen av IT-företagen var att man istället för att värdera företag från deras vinster gick över till att bara värdera tillväxt. Att gå med vinst ansågs som tecken på svaghet då man inte kunde investera pengarna. Det talades om den nya ekonomin och till och med rutinerade analytiker lämnade sina gamla analyssätt för de nya.

”In the New Economy, many of the old rules do not seem to apply anymore”
- Time Magazine

På Internet skulle det inte finnas plats för att komma på andra plats, antingen var man bäst eller så la man av. Man räknade med att tillväxten i framtiden skulle resultera i vinst.
Eempel på att det var svårt att gå i vinst i början med Informations Teknik:
I början gav man bort webbläsare då de var värdelösa utan användare. När användarna började knytas till produkten kunde man börja ta betalt då den uppfyllde sin funktion.

Så varför blir de då krascher återkommande?

Det finns vissa faktorer som återkommer vid varje krasch och andra som är nya för varje krasch. Girighet är en av de faktorerna som alltid är med, och den är förmodligen den starkaste. Så länge folk är giriga och kommer att försöka tjänar pengar kommer bubblorna uppstå. Om någon i din närhet tjänar massvis med enkla pengar kommer du förmodligen haka på. Sedan får folk i din närhet reda på hur enkelt du tjänar pengar och hoppar på samma tåg. På så sätt kommer det hela tiden in kapital i marknaden. Efterfrågan men utbudet är det samma, vilket resulterar i att priserna stiger.

Att folk följer efter och gör som alla andra kallas masspsykologi. Detta går hand i hand med girigheten och faktumet att människan är en flockmänniska. Det finns väldigt många exempel på att människan är ett flockdjur. Mode är ett exempel, alla har in princip liknande kläder. Ett annat exempel är att en människa som lever i ensamhet blir deprimerad. Vi gör helt enkelt som varandra för att passa in och inte hamna utanför. Om dina vänner blir miljonärer blir det extra viktigt för dig att också bli det. Och om dina vänner inte är miljonärer är det mindre viktigt för dig också.

Okunskap är också en viktig faktor. Under IT-kraschen så slutade man att analysera vinster och lade all kraft på tillväxt. Idag är det svårt att förstå hur välutbildade analytiker kunde överge sina traditionella metoder och istället i hög grad spä på bubblan. Ett bra exempel på hur man skulle starta ett företag som på Internet sålde hundralappar för 85 kr. Företaget skulle via reklam i media få extremt mycket kunder men gå med en svindlande förlust. Men företaget skulle växa med aldrig tidigare skådad tillväxt så företaget skulle kunna värderas mot skyarna. Detta är ett extremexempel men budskapet framgår tydligt.

Det är också vanligt med att bubblorna kommer efter en tid av välstånd. Det är då högkonjunktur och folket har mycket pengar. Mer pengar kan avvaras för att spara och man kan ta högre risker och förlora pengarna utan att det svider allt för mycket.

En faktor som varierar mycket från krasch till krasch är om produktens värde är mycket svårbedömd. T.ex. en ny produkt som förväntas förändra världen. Hur ska den värderas? Inga vinster eller analyser finns som grund, bara en stor potential. Företag med stor potential kan ofta övervärderas då många målar upp det bästa scenariot och glömmer risken. Detta hände under IT-kraschen på så sätt att företagen värderades bara efter potential. Under Tulpankraschen var det också en relativt ny produkt på marknaden. Den blev mode och utbudet var mycket litet.

Den stora anledningen till att krascher alltid kommer uppstå är att vi aldrig är i samma ekonomiska ställning. Det finns alltid nya faktorer. Idag har vi globaliseringen som argument för att värdera upp kurserna. När eller om USA går in i lågkonjunktur finns det andra starka ekonomiska makter som kan ta över stafettpinnen. Vi har massa NIC-länder (NIC= Newly Industrialized Countries) som kraftigt ökat sin produktion och export av varor. Den största fördelen de haft i sin utveckling är tillgången till billig arbetskraft. I länderna håller en köpkraftig medelklass på att växa fram. Många av dessa länder finns i Asien och i delar av Syd Amerika.

Varför uppstod Tulpankraschen?

Vad är det då som är specifikt för tulpankraschen?

Den grundläggande faktorn bakom att det blev en tulpanbubbla var att utbudet var mycket begränsat och det tog lång tid att utveckla nya lökar. Efterfrågan ökade kraftigt och utbudet hängde inte med. Det ständigt ökande priset gjorde att folk började spekulera i att köpa lökar. Att det ständigt kom upp nya varieteter gjorde spekulerandet ännu spänningsfyllt. På den här tiden var börsen inte lika säker som idag. Investerandet baserades mycket på import från Asien, vilket var mycket riskfyllt då man på många olika sätt kunde förlora lasten och livet på vägen. Vadslagning var också ett populärt sätt att investera. Om man jämför dessa olika investeringsalternativ måste tulpanlökar ha varit en relativt riskfri investering, särskilt då prisökningen inte såg någon avmattning.

Folk använde historisk uppgång som garanti för att priset skulle fortsätta upp, och eftersom alla gjorde detta så fortsatte uppgången. Man motiverade en kommande uppgång med att det gått upp tidigare, d.v.s. att man inte hade några fundamentala grunder för en uppvärdering. Det går att jämföra med dagens sätt att motivera kursuppgångar med Teknisk analys. Till slut hade priset drivits upp så mycket att färre hade råd att handla med tulpaner, och då minskade efterfrågan. När efterfrågan sedan minskade följde priserna efter, och eftersom prisnivån var så uppblåst var marknaden mycket instabil. När prisfallet kom chockades alla och det uppblåsta värdet försvann på mycket kort tid.

Det är ändå mycket svårt att bedöma vad som kunde göra tulpanmanin så extrem. Historiker och experter har mycket svårt att hitta rationella förklaringar.

Det mest humoristiska är att det var hyacintmani drygt 100 år efter tulpankraschen kulminerat. Dock var den inte i samma omfattning och den dyrast hyacinten var bara en tredjedel så dyr som den dyraste tulpanen var.